Maddes Bokhylla

Författare: Elisabeth Östnäs

Serie: Sagan om Turid, bok tre 

Sidor: 300 sidor

Utgivning: 2016

 

 

Tredje delen i trilogin om Turid.Turids resa går över irernas rike. Mot bergen skulle hon, det sa Holme. Men var ligger bergen? Tillsammans med Frode och Unna färdas Turid till Dyflin, irernas stora handelsby. Där möter hon de nordmän som slagit sig ned på den gröna ön. Hon får också uppleva irernas gudinnor. En av dem är mild, men en annan är en krigsgudinna, långt från något Turid tidigare mött. Är det här, i irernas rike, som hennes resa ska avslutas?

 

Resan fortsätter för Turid, hennes make Frode och vän Unna mot deras nya hem. Dock blir resan tuffare och jobbigare för Turid som måste gå igenom en hel del tuffa processer som sorg, tvivel på sin tro och brutna vänskap. Jag tycker att den tredje och avslutande boken var mycket tuffare att läsa igenom jämfört med bok ett och två. Turid är nu en vuxen, gift och mogen kvinna som ska fortsätta sin resa mot sitt nya hem tillsammans med sin make Frode och sin trogna vän Unna. Trots alla processer som Turid fick gå igenom så märkte man att hon var riktigt känslokall och tuff på utsidan trots att hon gick sönder inombords vilket var jobbigt att läsa om. 

 

Turid och hennes res sällskap får träffa på nytt folk på vägen, ett kloster med nunnor, på deras resa som har ett annorlunda kristen tro, där de tillber till Korpgudinnan. De hamnar där när det går illa för Turid som förlorar sitt första barn och hon måste gå igenom tillsammans med Frode sorgen över deras dotter. Samtidigt inser Turid att hon förlorar sin vän Unna mer och mer till nunnornas religion. Turid som känner att hon förlorar allt och annat börjar tvivla sin tro allt mer. Hela den här processen var riktigt jobbigt att läsa om då jag tyckte så pass synd om Turid som fick gå igenom så mycket så pass ung. Att förlora ett barn samt en nära vän är för mycket för en att gå igenom på en och samma gång, trots att hon hade sin make Frode så var han inte till stort hjälp tyckte jag. 

 

Men när Turid bryter mot deras största regel i deras kloster så blir hon utvisad, men hon får återigen tillbaka sin tro för Freja igen när hon bröt klostrets regel. Hon och Frode blir utsänd i havet i en båt för att dö men lyckas komma till iland och hamnar på ett kloster med munkar där de har en mer vänligare kristen tro. Tillsammans med några munkar och andra personer så bestämmer de att utforska en nytt land som de hoppas på att det kan bli deras framtida hem. Väl där hittar Turids sitt folk och sitt sanna identitet. Ett perfekt avslut för Turid som har äntligen hittat sitt hem efter en lång resa med många förlorande familjemedlemmar, vänner och sorg så kunde hon till slut slå ner och leva lyckligt tillsammans med sin make Frode. 

 

Turid trots sina unga ålder har gått igenom så mycket som många inte har gjort i ung ålder, trots att jag ser henne som ett barn genom bokserien så var hon verkligen en tuff och mogen karaktär att följa. Man blir verkligen imponerad över att få läsa hur hon gick igenom tuffa processer och vägrade att ge upp när det blev för tufft. Bokserien har verkligen gett så mycket i historiskt sätt och jag tyckte väldigt mycket om att få följa Turids resa mot sitt nya hem, genom tuffa processer och händelser för att till slut bli en stark och mogen kvinna.

 

Tack till Berghs Förlag för recensionsexemplar!