Maddes Bokhylla

Författare: M.R Carey

Sidor: 390 sidor

Utgivning: 2016

 

 

 

Melanie är en väldigt speciell flicka. Dr Caldwell kallar henne för »vårt lilla geni«.
Varje morgon väntar Melanie i sin cell för att bli hämtad till dagens första lektion. När de hämtar henne håller sergeant Park pistolen riktad mot henne medan två andra hjälps åt att spänna fast henne i rullstolen. Hon tänker att de nog inte tycker om henne. När hon skojar och säger att hon faktiskt inte bits, är det ingen som skrattar. Flickan med gåvorna är en skrämmande framtidsskildring där större delen av mänskligheten drabbats av en svampinfektion som stänger av deras hjärnor och väcker en hunger som bara kan stillas av mänskligt kött. Det ser ut som om slutet närmar sig  eller finns det fortfarande hopp? Om det finns det, är det Melanie som är nyckeln.

 

 

Den här boken har en spännande berättelse om Melanie som utvecklar en fin vänskap med sin lärare Justineau men problemet är att Melanie är en av de ¨hungriga¨, rättare sagt, en zombie som fortfarande beter sig mänskligt men med en aptit för människor. Berättelsen har en annorlunda touch då Melanie och Justineau utvecklar vänskapen i ett experiment där Melanie är med i en grupp andra ¨hungriga¨ barn och Justineau tillsammans med andra lärare undervisar barnen för att kunna forska barnens utvecklande i undervisningen. Den som sköter hela experimentet är en läkare, Caldwell som vill hitta botemedlet för ¨hungriga¨ då världen har gått under. Problemet är att Caldwell måste skära i barnen för att kunna få resultatet närmare till ett botemedel.

 

Den här boken är väldigt intressant att läsa, jag älskar att kolla på filmer, serier och läsa böcker om zombier, men den här har en annorlunda variant där själva ¨zombien¨ utvecklar en vänskap med en människa. Liknar lite filmen ¨Warm bodies¨ men med en annan sorts berättelse och slut. Man får läsa från olika personers perspektiv, Melanie, Justineau, Sergant Parks, doktor Caldwell och Gallagher som alla har en del i experimentet samt överlevandet ute i världen efter attacken på deras bas. Fast jag tyckte det var intressant att läsa boken så kände jag att boken var så seg och långsamt vilket gjorde det så svårt att fortsätta läsa. Hade förväntat mig lite mer spänning och action. Sen var slutet konstig och passade inte riktigt in, det fick även mig att undra vad som egentligen hände sen?

 

Jag gillade att läsa från Melanies perspektiv i boken då hon framstod som en mogen och smart tjej trots hennes ålder, samt att få läsa om hur hon utvecklade en fin vänskap med hennes lärare Justineau var verkligen rörande att läsa om. Jag gillade däremot inte att läsa från doktor Caldwell perspektiv då hon drog upp många medicinska termer och ord som gjorde det så tråkigt och tröttande att läsa. Samt hennes iver över att få skära i ett ¨hungrande¨ barn för att få komma ett steg närmare till botemedlet var bara äcklande att läsa om.

 

Boken hade ett intressant och fint innehåll, men det blev emellanåt väldigt segt och tröttsamt att läsa i väntan på att det skulle hända något. Jag förstår att själva berättelsen är den fina vänskapen mellan Melanie och Justineau men jag hade hoppats på att berättelsen kunde ha slutat på ett bättre sätt och med en wow faktor. Men det är bara vad jag tycker och tänker. Trots den dåliga slutet och den sega väntandet så hade boken en fin och speciell berättelse som jag kan rekommendera er att läsa!

 

Tack till Ordfront Förlag för recensionsexemplar!